Jordbävning!

Det är en speciell känsla när marken börjar skaka under en.

Sandra badar och jag ligger på rygg på stranden och frågar mig själv om det verkligen är så att marken gungar under mig, eller om jag fått sol- eller Changsting.

Sandra kommer upp ur vattnet.
- Lägg dig ner, säger jag.
- Varför då? säger hon.
Jag rullar med ögonen och upprepar:
- Lägg dig ner. Du måste känna det här.
Hon lägger sig ner och blir med ens orolig över vad det betyder. En bar i närheten har nyheterna på. Vi fattar ingenting förutom siffran 8,9 (som sedan drogs ner till 8,6 eller något liknande).

Uh oh!

Vi går och hämtar våra värdesaker i vår bungalow och packar varsin väska med överlevnadsprylar. Jag packar ficklampa och multiverktyg. Sandra packar sladdar.
Efter det går vi till en thailändare som jobbar för Moonlight bungalows, där vi bor. Han säger något i stil med:
- We go, now. We go mountain!
Sedan slår han igen dörren för shoppen och vi springer.

Sandra beskriver det bra på sin blogg: Tsunamivarning

Safe(???) på berget...