tisdag 18 december 2012

Piliffinerna

Hej på er, ungar,

  Till Filippinerna kom en pojke som var lite trött. Tröttmössan hette han. Han var en vanlig pojke, alldeles vanlig faktiskt. Med sig hade han en flicka som hette Blykepsen. Tröttmössan och Blykepsen tog sig med hjälp av flygmaskiner och automobiler, under många timmar, från Nya Zeeland, via Malaysia ända till platsen som bäst beskrivs som Puerto Princesa, mestadels för att den faktiskt heter så. Där klev de in i en trehjuling och försvann.

  Blykepsen tyckte att hon och Tröttmössan borde skynda sig med att hitta ett boende. Detta drev Tröttmössan till vansinne, dels för att han tyckte att det uppenbara var lite för onödigt att beklaga sig över och, dels för att Tröttmössan under de senaste timmarna letat efter någon extremt dålig egenskap hos Blykepsen som han kunde göra sig själv vansinnig över. Eftersom Blykepsen inte innehade några sådana egenskaper så tyckte Tröttmössan att den vettiga kommentaren från Blykepsen fick duga. Om historien hade slutat här så hade de båda ickesovarna levt olyckliga i alla sina dagar.

  MEN, så hände något helt fantastiskt. Något som verkligen inte händer varje dag. För det första var i stort sett alla vandrarhem fulla (och alla betyder i det här fallet de två första som Blykepsen och Tröttmössan tog sig till) och för det andra så hittade de en död katt under trappan till deras rum som de lyckats få tag i efter timmar av överenergianvändning och vansinnighet. Den här händelsen och framförallt den här händelsens lukt gjorde att Blykepsen och Tröttmössan fick tillbaka levnadsglädjen och tog massa kort på en halvt maskäten katt innan de firade sin nya optimism med kanske världens billigaste öl. Katten begravdes senare på kvällen och Blykepsen och Tröttmössan tog till slut sitt förnuft tillfånga och gick och la sig.

  Ännu en dags resande gjorde att de nästa kväll var framme i El Nido. En plats som var så lugn och skön att det svenska paret beslutade sig för att stanna där tills deras Tröttmösse-/Blykepsstatus hade upphört. De dök, snorklade och träffade trevliga människor till höger och vänster, men långsamt, långsamt började de tyvärr inse att de förmodligen skulle vara ganska trötta och blyiga i resten av sina liv. Trots allt fantastiskt som hände runt omkring dem så kunde de inte se skogen för alla träd, eller stranden för all sand, eller lagunen på andra sidan boken.

  Därför beslutade de sig för att ta båten till Coron, där de skulle få det himla trevligt. Detta gjorde de med en sjutimmarsbåt som i själva verket tog cirka tio timmar. En färd som gjorde att Tröttmössan blev ännu tröttare och att Blykepsen hängde ännu mer med huvudet. De hittade dock snabbt tillbaka till Tröttmössans gamla vattenhål Seadive och med hjälp av gamla vänner, god mat, billig öl, och insikter om livets härligheter lyckades de till slut ta sig ur sin husbilskoma och hitta tillbaka till den sydostasiatiska utomordentligheten. Tröttmössan gav sin tröttmössa till en hungrig katt och Blykepsen kastade sin jättetunga huvudbonad i havet med ett plums.

  Sedan levde de lyckliga i alla sina dar och lade återigen märke till alla roliga fiskar och ballonger!


  Efter det (alltså inte efter att de levt lyckliga i alla sina dar, utan snarare efter att de kastat sina mössor) tog de sig till Thailand, där det väntade en fantastisk överraskning. Men det är en saga för en annan gång, barn.


//Jimmy

El Nido.

Begravning av död katt. En fantastisk upplevelse som man inte glömmer bort i första taget.

När tillfälle ges måste man försöka se ut som Gollum.

En på bilden har rest i nio månader. De andra lägger märke till en extremt vacker lagun. 

Ingång till secret lagun, El Nido. 

Tricycle. Många var pimpade till bristningsgränsen och hade tom bättre ljudsystem än Hard Rock Discobar. 

Seadive. Tillbaka efter två år. Lika bra den här gången!

Det brann upp ett hus strax utanför vårt rum. Det verkade inte vara något som någon var speciellt förvånad eller upprörd över...

Dykning. Vrakdykning. 
Japanska vrak från II värdskriget. 

Fiskmarknad i Coron. 


Kärt återseende. Gick bokstavligen in i Stu - som jag träffade i Chiang Mai, Thailand sju månader tidigare - när jag käkade frukost. Fotot är taget på det legendariska Hard Rock Discobar, Sydostasiens hippaste och framförallt bögigaste klubb. Fantastiskt!

Hot pools, Coron. Underbart!

Inget besök i Filippinerna utan karaoke till TV-spels-/syntmusik. 

Grym restaurang i Manila, där man får sin egen grill mitt på bordet och får oändligt mycket japansk mat att välja mellan. Mmm mmm mmm!

onsdag 14 november 2012

Middle Earth

Ho hoo!

Trots att vi överskred vår budget med 100% och tog det inte alltför smarta beslutet att bo tillsammans i en bil i sex veckor, så har Oceanien varit grymt värt att besöka.

Nya Zeeland är ett helt och hållet fantastiskt land, som jag tror att bara andra som har varit i landet kan förstå. När jag tittar på bilderna nedan så förmedlar de väldigt lite av känslan att faktiskt vara där. Jag skulle verkligen rekommendera alla jag känner att åka dit. Varför? Därför.

Vi har träffat på väldigt många på vår resa som gett oss hundratals anledningar att åka till Nya Zeeland. Jag kommer inte ihåg de anledningarna nu och jag förstod inte vad de pratade om när de beskrev hur vackert Milford Sound var eller varför jag var tvungen att åka till Queenstown. Nu förstår jag, men som sagt tror jag inte att jag kan få någon att förstå som inte har varit där. Åk dit. Punkt.

För dem med ett stort intresse för Sagan om Ringen är det här landet sannerligen imponerande.

//Jimmy


Anatoki Salmon Farm. Fiska upp en lax, få den uppstyckad och ät den med fördel på toppen av ett berg, medan solen går ner och den Nya Zeeländska nattkylan tar överhand. 

Wanaka Bio med soffor och gamla bilar som säten. Fräckt.

Bro, med betoning på r.

Ja, det är en dvd-spelare i taket.  
Den tidigare nämnda laxsashimin åts på den här platsen.

Några hundra meter in i en grotta. Hög puls. 

Matlagning i kylan med eminent tillverkat vindskydd.

Dead marches, tror jag.

Edoras.

Fangorn Forest.

Fangorn Forest, igen. Här ser man tydligt den enorma exploatering som skett sedan herr Jackson gjorde film. 

Helkväll vid Mount Potts (Edoras). Fyra av totalt sex invånare är med på bilden. 

Någonstans här stod det två stora stenstatyer i filmen. 

Lake Tekapo. Kanske världens bästa utsikt, samt kanske världens bästa matchning av skor och mössa. 

Mavora Lake.

Milford Sound. Det var en minst sagt häftig upplevelse när det dundrade förbi ett tjugotal delfiner.

Sälar - tröttmössor - var det också gott om längst med klippväggarna. Alla låg helt still, utom en. Han simmade, på rygg. 

Vid kanten av en glaciär vid Mount Cook. 

Oxå nånstans vid Mount Cook.

Mountain biking - verkligen, vi cyklade på ett berg - vid Marlbrough Sound. Downhill var verkligen, verkligen hur kul som helst!

Pyjamas! De 0-gradiga nätterna var ingenting vi hade räknat med. 

Mavora Lake, igen. Där Frodo och Sam lämnar de andra. 

Yup.

Ja, det är samma land, fast lite högre upp.

Ölen som tillverkades till filmerna. 1-procentig för att skådespelarna inte skulle bli fulla. 20.000 liter tillverkades. Mycket intressant för en ölintresserad nörd. 

Vi stannade till och upptäckte att hundratals människor plockat upp vita stenar från stranden, skrivit något på dem och lagt dem längs med vägen. Häftigt, tyckte vi, plockade upp en sten, skrev något på den och åkte vidare.

Hob? Nää, se så stor hon har blivit!

Det här är en bild som verkligen representerar mig. Jag behövde inte göra mig till någonting alls för att bli så här fin. Påminner om en viss photo shoot av Geek Productions back in the day. 

Ett träd.

Trekking i Abel Tasman. 

Stirrar på Helms Deep, från Edoras. Närmsta människa är någonstans bortom horisonten. En riktigt, riktigt imponerande plats. 

tisdag 16 oktober 2012

Oz - Orm, ormare, ormast.


Oz,

Är det verkligen så fräckt som alla säger som har varit där och som alla tror som inte har varit där? Ja, det är det.

Vad är det då som är så fasansfullt fräsigt med det här landet? Framförallt är det just landet, eller rättare sagt landskapet, och djurlivet. När man omringas av kängurur, delfiner, papegojor och diverse andra exotiska arter är det svårt att inte bli hänförd över hur vackert allt är.

Kommer du att vara en sån där människa som alltid, alltid nämner att du har varit i Australien om någon frågar, eller om någon inte frågar? Absolut! Det är för ballt för att inte dela med sig av.

Vad var bäst under era tre veckor down under? Delfinerna i Byron Bay. Vår hippievan. Aussie BBQ. Utsikten från i stort sett alla platser vi stannade på, framförallt Blue Mountains och Tambourine Mountains. När Sandra klev på ormen (fast jag skulle inte vilja vara med om det igen). Kängurur, vilka fantastiska djur. Människorna som tog emot oss med öppna armar - Olof, Anna, Elise och Dylan - Hjärtligt Tack!

...Och förstås, Olof och Annas hembrygda öl!!!

Vart bär det av härnäst? Vi flyger till Nya Zeeland imorgon, där vi också ska hyra en campervan och ge oss ut på äventyr. Det kommer bli grymt!

Åh, vilka bra svar, tack så mycket! Tack för tacket, mycket bra frågor också.

So long!

Operahuset, Sydney. 

Kanske världens bästa bar - Baxter In i Sydney. 

Extremt stort idrottscentrum i utkanterna av Sydney. 


Katedral, Sydney. 

Sydney Harbour Bridge.

Om man hälsar på någon man känner i Australien, så får man grillat. Wohoo! Tusen tack, Anna!

Första campingdagarna spenderades i tält som vi lånat av Olof och Anna. 

Den här bilden togs några ögonblick efter att jag sett den största ormen i världen (som Sandra klev på). Med hög puls och Stålmannenblick återvände vi snabbt till civilisationen. 

Bra feeling i Durras North. 

Camping in my hippie pants. 

Durras North - Kängurur överallt på campingen och på trädgårdar . 

Pick up trucks heter i Australien UTE. Det här är dessutom en "proper UTE", som oftast körs av "Bogans". 

Red Belly Black. En sådan här orm (vi har inte tagit bilden) om cirka 2,5 meter klev Sandra på när vi skulle promenera genom regnskogen i Durras North. Vi vände och gick hem efter att den där bjässen ringlat iväg. "Ska man kliva på en orm, så ska man ju kliva på en ordentlig orm," resonerar Sandra numera. 

White Trash! :D

Mycket bra sällskap vid Blue Mountains - Tack för en bra dag Olof, Anna och Christine!

Blue Mountains - En av de mest spektakulära utsikter jag varit med om. 

Trekking Blue Mountains. 

Blue Mountains - Om jag hade haft hår hade det blåst bort. 


Ciderbar på Manly Beach - Manligt. 

Manly Dragon - Ödla på Manly Beach, helt enkelt. 

Seal Rocks höll på att blåsa bort när vi var där. 

Damn dirty hippie! :D

Längs med vägarna finns det rastplatser som man kallar för "Stop Revive Survive". Där får man gratis kaffe. Trevligt!

Utomordentliga Oz.

Kalles Kaviar! Jää!

Drygt 300 mil blev det i vår gamla pålitliga Hippie Campervan. 

Fantastiska Oz.

Underbara Oz.

Som en älg, fast annorlunda. 

Fyr i Byron Bay. Längre än så här österut kommer man inte i Australien. 

Fantastisk campervan. 

Byron Bay. Extremt bra feeling!

Surfin Byron Bay. En av de häftigaste upplevelserna i mitt liv. När jag låg och försökte se tuff ut på min bräda kom det förbi ett stim med delfiner. Två av dem simmade bara några meter ifrån mig. Man blir lite nervös när man först bara ser ryggfenan, men rädslan går ganska snabbt över till gränslös glädje. :D

Soliga riff på stranden i Surfer's Paradise.

Camping Surfer's Paradise.

Surfin Surfer's. Sandra simmade upp ur vattnet snabbt som blixten efter att hon nästan slagit av sig foten med sin egen bräda. 

Surfer's Paradise - Australiens Miami, typ. 

Kärt återseende! God öl! Mycket trevligt!

Elise & Dylan - Awesome people!

Om man åker hem till någon man känner i Australien så får man grillat. Jää! Mycket, mycket uppskattat. Tack E och D!

Gold Coast från Tambourine Mountain.

Tambourine Mountain.

Fejkdingo med glatt barn. 

Riktig Dingo.

Precis lika ballt som det ser ut.

Som en levande teddybjörn.

Sådana här varelser ser man lite överallt. Skithäftigt!

What up!

Vingård -Mycket gott, bokstavligt talat.

Vingård - Cassegrain

Lägg märke till hur lik Sandra är papegojan i trädet.